Har du fått feber, ont i hela kroppen och torrhosta på kort tid kan det vara influensa. De flesta blir friska av sig själva utan att söka vård. Stanna hemma, vila och drick mer än vanligt. Kontakta vården om du känner dig mycket sjuk, om febern håller i sig mer än fyra dygn eller om du tillhör en riskgrupp.
Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Där får du hjälp att bedöma symtomen och att hitta rätt ställe att söka vård på.
Kontakta vårdcentralen om febern håller i sig eller du är mycket sjuk
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande gäller dig, även om du är vaccinerad mot influensa:
- Du känner dig mycket sjuk.
- Du har feber som inte går ner efter fyra dygn.
- Febern har gått ner och börjar sedan stiga igen.
- Du har symtom på influensa och en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Är det stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.
Sök vård genast om du blir plötsligt sämre eller får svårt att andas
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du:
- plötsligt blir mycket sämre
- får svårt att andas även när du vilar.
Är det stängt på vårdcentralen och den jouröppna mottagningen ska du söka vård på en akutmottagning.
När behöver ett barn med feber eller influensa vård genast?
Barn som är yngre än två år kan må illa, kräkas, få diarré eller ont i magen när de har influensa. Vid feber hos barn ska du genast kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Temperaturen är 41,0 grader eller högre.
- Barnet är yngre än tre månader.
- Barnet är yngre än sex månader och har inga förkylningssymtom alls.
- Barnet verkar väldigt sjukt, har mycket ont någonstans eller gråter otröstligt.
- Barnet vill inte dricka alls eller har tecken på uttorkning, till exempel är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt.
Går det inte att nå vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning. Får barnet kramper för första gången bör du ringa 112. Det kan vara feberkramper. Har barnet feber i mer än fyra dagar ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning, och då kan du vänta tills den öppnar.
Influensan kommer snabbt, medan förkylningen sitter i näsan
Vid influensa brukar symtomen komma snabbt, och många känner sig mycket sjuka, matta och frusna. En förkylning sitter främst i näsan och ger sällan hög feber hos vuxna. Covid-19 kan ge samma bild, och bara ett prov kan visa vilket virus det är. De flesta behöver inte lämna något prov.
| Influensa | Förkylning | |
|---|---|---|
| Feber | Vanlig. En del får upp till 40 grader, och febern kan hålla i sig en vecka. | Kan förekomma men är oftast inte hög. Barn får oftare feber än vuxna. |
| Värk | Ont i huvudet, halsen och kroppen. | Ont i halsen. |
| Hosta | Torrhosta. Nästan alla får hosta. | Vanlig, och den kan finnas kvar två till fyra veckor. |
| Näsan | Du kan bli täppt. | Snuva eller nästäppa hör till de vanligaste symtomen. |
| Hur sjuk du känner dig | Ofta mycket sjuk, matt och frusen. En del känner sig bara lite förkylda. | Trött. |
| Hur länge | De flesta mår som vanligt igen efter en till två veckor. | De flesta mår bra igen efter en till två veckor. |
Så länge sitter influensan i och så länge smittar du
Det tar en till tre dagar från smittan tills du märker att du är sjuk. Febern kan sedan hålla i sig i en vecka. Efter det är det vanligt att vara trött och hosta i ytterligare en till två veckor. Är du fortfarande orkeslös långt efter att infektionen gått över kan det finnas andra orsaker till att vara trött hela tiden.
Du kan smitta andra redan en till tre dagar innan du får symtom. Du smittar mest när du känner dig som sjukast, men också om du bara är lite sjuk. De flesta slutar smitta när febern har gått ner, vilket brukar vara efter ungefär en vecka. Har du kraftigt nedsatt immunförsvar kan du vara smittsam längre, och då berättar din läkare vad som gäller för dig.
Stanna hemma tills du mår bättre. Barn kan gå tillbaka till förskolan eller skolan när de orkar en hel dag i barngruppen och har varit feberfria i ett dygn utan febernedsättande läkemedel. Lite snuva eller lätt hosta är inget hinder.
Vila, drick och ligg högt när du är sjuk
- Vila när du behöver, men kom upp och rör på dig då och då så snart du orkar. Ligger du ner kan du röra på benen och fötterna och byta sida ibland.
- Drick mer än vanligt, särskilt om du har feber eller hosta, så att du inte får vätskebrist. Försök äta även om du inte är hungrig.
- Ligg med huvudet högt, till exempel med extra kuddar under madrassen. Det kan göra det lättare att andas och sova.
- Ha svalt i sovrummet.
- Är du mycket täppt kan du prova receptfria näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.
- Undvik rök, eftersom hostan blir värre av den.
Det finns receptfria läkemedel mot värk och feber, till exempel sådana som innehåller paracetamol eller tillhör gruppen NSAID. Antibiotika hjälper inte, eftersom influensa orsakas av ett virus.
Behandla inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra. Ring 1177 eller en vårdcentral innan du ger något läkemedel till ett barn som är yngre än sex månader. Läkemedel med acetylsalicylsyra ska inte ges till barn och ungdomar under 18 år om inte en läkare har ordinerat det, eftersom det kan bidra till den mycket ovanliga men allvarliga följdsjukdomen Reyes syndrom.
Det finns också virushämmande läkemedel som förkortar tiden du är sjuk och kan minska risken att behöva läggas in på sjukhus. En läkare bedömer om du behöver dem, till exempel om du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk.
Vaccinet är gratis från 65 år, för gravida och för riskgrupper
Vaccinationerna mot influensa startade den 2 november 2026 i större delen av landet, men datumet kan skilja sig något mellan regionerna. Alla regioner erbjuder gratis influensavaccination till gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper. Vaccination rekommenderas varje år till:
- alla som fyller 65 år i år eller är äldre
- barn från sex månader och vuxna med till exempel hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke, kronisk lungsjukdom som kol eller svår astma, diabetes, lever- eller njursvikt eller nedsatt immunförsvar. Högt blodtryck som enda diagnos ingår inte.
- gravida efter graviditetsvecka 12
- personer som bor med någon som har kraftigt nedsatt immunförsvar.
Bor du med någon som har kraftigt nedsatt immunförsvar rekommenderas du vaccin, men du kan behöva betala själv. Du som inte tillhör någon grupp kan också vaccinera dig, men då betalar du själv och kan behöva vänta tills riskgrupperna har fått sina doser. Skyddet tar cirka två veckor att byggas upp. Hur det går till där du bor står på 1177 om vaccination mot influensa, där du väljer din region.
Säsongens influensaepidemi hade inte börjat i början av november
Under vecka 44, den 26 oktober till den 1 november 2026, rapporterades 112 bekräftade fall av influensa i Sverige. Av de 3 528 personer som testades var 3 procent positiva, och 97 procent av fallen var influensa A. Sedan säsongen började vecka 40 har 397 fall rapporterats, och 59 procent av dem gällde personer som var 65 år eller äldre. Antalet fall har ökat något sedan sommaren, men säsongens epidemi hade ännu inte börjat enligt Folkhälsomyndighetens lägesrapport den 6 november.
Så minskar du risken att få influensa och att smitta andra
Du kan få influensa flera gånger, eftersom det finns flera varianter av viruset och nya kommer varje år. Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, undvik att röra vid ögon, näsa och mun och håll avstånd till den som är sjuk. Är du själv sjuk ska du hosta eller nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som du slänger.
Senast faktagranskad: 14 november 2026
Foto: cottonbro studio via Pexels