Elektrolyter vid träning: kalium, magnesium och natrium

2026-07-17

Observera: Innehållet på Piggare.se är framtaget i informationssyfte och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid träning i extrema förhållanden eller underliggande sjukdom, rådgör med läkare.

Elektrolyter, alltså kalium, natrium och magnesium, är mineraler som styr vattenbalans, muskelkontraktioner och nervimpulser. Vid intensiv träning ökar förlusterna via svett, och hur mycket du förlorar varierar enormt mellan personer. För de allra flesta som tränar täcks det av vanlig mat. Livsmedelsverket är rakt på sak: tanken att det behövs extra salt eller vätskeersättningsmedel när man tränat eller vid värmeböljor stämmer inte, eftersom kroppen anpassar sig och det räcker med tillräckligt med vatten. Här är vad som faktiskt går att belägga om de tre mineralerna, och var gränsen går. En bredare överblick över alla fem elektrolyter finns i navet om elektrolyter.

Sammanfattning

  • Natrium är det viktigaste under träning, det du förlorar mest av i svett
  • Kalium och magnesium behövs för normal muskel- och nervfunktion, men brist på dem är ovanligt
  • Mat före tillskott, och kaliumtillskott kan vara farligt vid nedsatt njurfunktion

De tre elektrolyterna

Natrium

Natrium är den elektrolyt du förlorar mest av via svett, och den enda där mängden är värd att räkna på. Helkroppsmätningar landar enligt en översikt över svettkörtlarnas fysiologi (Baker, 2019) oftast på 20 till 80 millimol natrium per liter svett, alltså ungefär 0,5 till 1,8 gram, medan enskilda hudområden kan ligga både under och över det. Spridningen mellan personer är så stor att en generell gramtabell blir ett trubbigt verktyg, vilket vi går igenom närmare i guiden om vätska och salter vid långdistanslöpning. Livsmedelsverket beskriver natriums roll som syra-basbalans, vatten- och saltbalans, nervernas funktion och upptaget av glukos, och sätter samtidigt ett maxintag på 2,3 gram natrium per dag, alltså 5,75 gram salt.

Vid långa pass i värme, där du svettas i timmar, kan natrium via sportdryck eller saltad mat fylla en funktion, framför allt för att smaken håller uppe drickandet och för att kroppen behåller vätskan bättre. För ett vanligt pass under en timme behövs det inte. Hur du väljer mellan vatten, sportdryck och vätskeersättning går vi igenom i guiden om elektrolytdryck.

Kalium

Kalium finns främst inuti cellerna. Enligt Livsmedelsverket behövs kalium för kroppens nerv- och muskelfunktion samt för att reglera blodtrycket, och det tillräckliga intaget ligger på 3,5 gram per dag för vuxna (män 18 till 24 år 3,4 gram). Svettförlusterna är små jämfört med natrium. Bakers översikt anger 2 till 8 millimol per liter svett, alltså ungefär 80 till 300 milligram, och varnar samtidigt för att äldre mätmetoder kan överskatta kalium flera gånger om, eftersom svetten förorenas av ämnen på huden.

Livsmedelsverket är samtidigt tydligt med hur ovanlig bristen är: den uppstår framför allt vid långvariga diarréer eller vid användning av vätskedrivande läkemedel, och ger då trötthet, muskelsvaghet och rubbningar i hjärtrytmen. Ett hårt träningspass är inte en sådan situation.

Magnesium

Magnesium är enligt amerikanska National Institutes of Health kofaktor i över 300 enzymsystem, bland annat för proteinsyntes, muskel- och nervfunktion, blodsockerkontroll och blodtryck. Att mäta en persons magnesiumstatus är däremot svårt, eftersom det mesta magnesiumet sitter inne i cellerna och i skelettet. Påståenden om att idrottare som grupp skulle ligga lågt vilar därför på skakig grund.

Livsmedelsverket anger ett tillräckligt intag på 300 milligram per dag för kvinnor och 350 milligram för män, och skriver att magnesiumbrist är ytterst ovanligt och främst uppstår vid kostrestriktion eller vissa sjukdomar. Allvarlig brist kan ge kramp, men det är något annat än den kramp som hugger till i vaden på ett långlopp. Att magnesiumtillskott skulle förebygga träningsutlöst kramp saknar stöd, vilket vi går igenom i texten om kramp vid löpning.

Här finns dessutom den enda tydliga dosgränsen bland de tre. Ett högt intag av magnesium från kosttillskott ger diarré, och Livsmedelsverket sätter därför en övre gräns för säkert intag från kosttillskott på 250 milligram per dag.

Elektrolytbehov vid olika träningsformer

Träningsform Primär elektrolyt Rekommendation
Kort styrkepass (under 60 min) Ingen Vatten räcker
Långt styrkepass (60 till 90 min) Natrium Saltade snacks eller sportdryck
Uthållighetsträning (1 till 2 h) Natrium, kalium Sportdryck med elektrolyter
Ultradistans (3 h och mer) Alla tre Individuellt anpassad strategi
Träning i värme Natrium Ökad saltning av mat och sportdryck

För långdistanslöpare är balansen mellan vätska och salt extra viktig, eftersom både för lite och för mycket vatten kan ställa till problem. Läs mer i guiden om vätska och salter vid långdistanslöpning.

Mat eller tillskott

Elektrolyter via kosten

De flesta hobbyidrottare täcker behovet via vanlig mat:

  • Natrium: Salt på maten, bröd, ost, korv
  • Kalium: Potatis, banan, mjölk, baljväxter
  • Magnesium: Nötter, mörk choklad, fullkorn, bladgrönsaker

När behövs tillskott?

  • Vid flertimmarspass i värme, där du svettas kraftigt och länge
  • Om du svettas ovanligt mycket (”saltkristaller” på kläderna)
  • Vid brist som konstaterats av vården
  • Under ultradistansevenemang

Varningssignaler

Hyponatremi (lågt natrium)

Paradoxalt nog kan överdriven vätskekonsumtion utan elektrolyter orsaka farligt lågt natriumvärde. Symtomen är illamående, huvudvärk, uppblåsthet och i svåra fall förvirring och medvetslöshet, och tillståndet är vanligast vid maraton och ultradistans. Blir någon förvirrad, kräks eller tappar medvetandet under eller efter ett långlopp är läget akut, ring 112. Hur det hänger ihop med drickandet går vi igenom i guiden om vätska och salter vid långdistanslöpning.

Hyperkalemi (högt kalium)

Ett långvarigt högt kaliumintag kan påverka hjärtfunktionen hos den som har nedsatt njurfunktion. Livsmedelsverket skriver att kosttillskott kan bidra till ett för högt intag och leda till hyperkalemi, ett livsfarligt tillstånd som ger rubbningar i hjärtrytmen och kan sluta i hjärtstillestånd. Någon övre gräns för säkert kaliumintag är inte fastställd. Ta därför aldrig kaliumtillskott utan medicinsk indikation, och prata med vården först om du har njursjukdom eller tar vätskedrivande eller blodtryckssänkande läkemedel.

Vanliga frågor

Behöver jag sportdryck för gymträning?

Nej, vid normala gympass under 60 minuter räcker vatten. Sportdrycker innehåller ofta onödigt socker för styrketräning.

Kan jag ta alla tre elektrolyterna som tillskott dagligen?

Nej. Det är sällan nödvändigt, och för kalium kan det vara direkt farligt om njurarna inte fungerar som de ska. Magnesium från kosttillskott ger dessutom diarré över 250 milligram per dag. Ät i stället varierat, och ta tillskott bara efter bedömning av vården.

Hur vet jag om jag har elektrolytbrist?

Det gör du sannolikt inte. Brist på både kalium och magnesium är ovanlig hos den som äter varierat, och symtomen (trötthet, kramper, svaghet) är diffusa och beror oftast på något annat. Ett blodprov mäter dessutom bara blodnivåerna, inte cellernas förråd. Misstänker du brist är det vården som ska bedöma det, inte en burk.

Senast faktagranskad: 18 augusti 2026

Foto: Kaboompics via Pexels

Integritetspolicy